Den som flyttar till Sverige märker snart att året har sin alldeles egna rytm. Vissa högtider känner man igen från hemlandet – men de firas på ett annat sätt. Andra, som midsommar och lucia, är typiskt svenska och årets höjdpunkter för många familjer.
I den här guiden hittar du alla röda dagar för 2026 och 2027, en förklaring av de viktigaste traditionerna och praktiska tips så att du inte plötsligt står utanför en stängd butik.
Röda dagar 2026 och 2027
De allmänna helgdagarna kallas i vardagligt tal röda dagar eftersom de är markerade med rött i kalendern. De regleras i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.
Röda dagar 2026
- Nyårsdagen: torsdag 1 januari
- Trettondedag jul: tisdag 6 januari
- Långfredagen: fredag 3 april
- Påskdagen: söndag 5 april
- Annandag påsk: måndag 6 april
- Första maj: fredag 1 maj
- Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 14 maj
- Pingstdagen: söndag 24 maj
- Sveriges nationaldag: lördag 6 juni
- Midsommardagen: lördag 20 juni
- Alla helgons dag: lördag 31 oktober
- Juldagen: fredag 25 december
- Annandag jul: lördag 26 december
Röda dagar 2027
- Nyårsdagen: fredag 1 januari
- Trettondedag jul: onsdag 6 januari
- Långfredagen: fredag 26 mars
- Påskdagen: söndag 28 mars
- Annandag påsk: måndag 29 mars
- Första maj: lördag 1 maj
- Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 6 maj
- Pingstdagen: söndag 16 maj
- Sveriges nationaldag: söndag 6 juni
- Midsommardagen: lördag 26 juni
- Alla helgons dag: lördag 6 november
- Juldagen: lördag 25 december
- Annandag jul: söndag 26 december
Bra att veta för dig som kommer från till exempel Tyskland: annandag pingst är inte längre röd dag sedan 2005 – den ersattes av nationaldagen den 6 juni. Infaller en helgdag på en lördag eller söndag får man ingen extra ledig dag. Därför är 2027 ett ganska ”svagt” år, eftersom många röda dagar hamnar på helgen.
Aftnar och klämdagar – de inofficiella lediga dagarna
Det lustiga är att de viktigaste festdagarna inte alls är officiella helgdagar. Midsommarafton, julafton och nyårsafton är enligt lagen vanliga dagar – ändå är de flesta lediga, ofta tack vare kollektivavtal. I Sverige firar man nämligen framför allt på aftonen.
- Midsommarafton 2026: fredag 19 juni – 2027: fredag 25 juni
- Julafton: 24 december (2026 en torsdag, 2027 en fredag)
- Nyårsafton: 31 december (2026 en torsdag, 2027 en fredag)
En klämdag är en vardag som hamnar ”inklämd” mellan en röd dag och helgen. Klassikern är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag, alltså 7 maj 2027. Många tar ledigt, och en del arbetsgivare ger klämdagen som ledig dag.
Vårt tips: fråga din arbetsgivare vad som gäller enligt ditt kollektivavtal – och boka inte läkartider eller myndighetsbesök på en afton.
Midsommar – årets fest
För många svenskar är midsommar viktigare än julen. Den firas fredagen mellan 19 och 25 juni, oftast på landet, i sommarstugan eller i parken. Typiskt är:
- midsommarstången, klädd med löv och blommor, som man dansar runt
- danslekar som ”Små grodorna”
- blomsterkransar i håret
- sill, färskpotatis med dill, gräddfil och gräslök – och snaps med snapsvisor
- jordgubbar med grädde eller jordgubbstårta till efterrätt
En gammal sed: den som plockar sju sorters blommor och lägger dem under kudden sägs drömma om sin blivande kärlek.
Advent, lucia och julafton
I Sverige möter man den mörka årstiden med ljus. Från första advent lyser en adventsstjärna och en elektrisk ljusstake i nästan varje fönster.
Lucia den 13 december
På morgonen den 13 december går vitklädda barn och vuxna i luciatåg på skolor, förskolor, i kyrkor och på kontor. Först går lucia med ljuskrona på huvudet, följd av tärnor, stjärngossar och pepparkaksgubbar. Till det serveras lussekatter, pepparkakor och glögg.
Julafton den 24 december
Julafton är höjdpunkten på julen. Typiskt är:
- julbordet med julskinka, sill, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse och risgrynsgröt
- ”Kalle Anka och hans vänner” på tv klockan 15 – en tradition sedan årtionden
- tomten som kommer med julklapparna på eftermiddagen eller kvällen
Många arbetsplatser bjuder på julbord på restaurang – ett perfekt tillfälle att lära känna kollegorna bättre.
Påsk, valborg och nationaldagen
Påsk
På skärtorsdagen klär barnen ut sig till påskkärringar med sjalett och målade fräknar och går runt bland grannarna med hemmagjorda påskkort i hopp om godis. Påskris med färgglada fjädrar pryder hemmen, och på bordet står ägg, sill och lax.
Valborg den 30 april
På valborgsmässoafton välkomnar man våren: överallt tänds valborgsbrasor och körer sjunger vårsånger. Särskilt i universitetsstäderna Uppsala och Lund firas det stort. 2027 infaller valborg på en fredag.
Nationaldagen den 6 juni
Nationaldagen påminner om att Gustav Vasa valdes till kung 1523 och om 1809 års regeringsform. Den har varit röd dag först sedan 2005. Jämfört med många andra länder firas den ganska lugnt – med flaggor, ceremonier och medborgarskapsceremonier i många kommuner.
Kräftskiva och surströmming – sensommaren
Kräftskiva
I augusti är det dags för kräftskiva. Utomhus hänger lyktor med månansikte, och alla bär roliga pappershattar och haklappar. Man äter kräftor kokta i saltvatten och dill, med bröd, västerbottenpaj och förstås snaps och snapsvisor.
Surströmming
Inte för den känsliga: surströmming är jäst östersjösill som fortsätter att jäsa i burken. Traditionellt startar säsongen den tredje torsdagen i augusti (surströmmingspremiären). Tidigare var datumet reglerat; sedan 1998 finns inga regler, men många tillverkare och handlare håller fortfarande fast vid traditionen.
Vårt tips: öppna burken utomhus – gärna under vatten eller i en bunke. Surströmming äts på tunnbröd med potatis, rödlök och gräddfil.
Semla, kanelbulle och andra söta dagar
Svenskar älskar bakverk – och det finns till och med egna dagar för dem:
- Fettisdagen: semlans dag, med kardemummabulle, mandelmassa och vispgrädde. 2027 infaller den 9 februari. I praktiken finns semlor i bagerierna redan från januari.
- Kanelbullens dag den 4 oktober. Den instiftades 1999 för att uppmärksamma hembakningen.
- Och så den dagliga fikan – kaffepausen med något sött, som också är en självklar del av arbetslivet.
Alla helgons dag
Lugnare är det på alla helgons dag, som infaller på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Många familjer besöker kyrkogården och tänder ljus på gravarna – en mycket stämningsfull syn i mörkret.
Praktiska tips kring högtiderna
- Mataffärer har öppet på många röda dagar, ofta med kortare öppettider. På julafton, midsommarafton och nyårsafton stänger många tidigare.
- Systembolaget har stängt på röda dagar samt på julafton och midsommarafton, och på nyårsafton är det oftast öppet till kl. 15 – handla i god tid! Exakta tider finns på systembolaget.se.
- Myndigheter, banker och många vårdcentraler har stängt på röda dagar och aftnar.
- Tåg och bussar går ofta enligt söndagstidtabell.
- Förskolor kan ha begränsade öppettider på klämdagar – fråga i god tid.
Vår slutsats
De svenska högtiderna och traditionerna är ett fint sätt att komma in i det nya landet. Var med: dansa runt midsommarstången, gå på ett luciatåg, bjud vänner på kräftskiva och unna dig en kanelbulle den 4 oktober.
Vårt tips: skriv in röda dagar och aftnar i kalendern direkt och planera inköpen – särskilt på Systembolaget – i god tid. Och när kollegor eller grannar bjuder in till fest: tacka ja. Det är det snabbaste sättet att komma in i gemenskapen.
Kommentarer (0)
Inga kommentarer ännu. Bli den första!
Skicka kommentar