Förstå svensk kultur: fika, lagom och jantelagen

För många som flyttar hit från Tyskland känns Sverige väldigt bekant: liknande värderingar, liknande väder och ett närbesläktat språk. Ändå finns det många oskrivna regler som man upptäcker först efter ett tag. Känner man till dem trampar man mer sällan i klaveret – och kommer in i samhället snabbare.

I det här inlägget går vi igenom de viktigaste dragen i svensk kultur – från fikarasten till mötet på jobbet – sett med nyinflyttade ögon.

Fika – mer än en kaffepaus

Fika är förmodligen det mest kända svenska ordet. Det betyder en paus med kaffe (eller te) och något sött, till exempel en kanelbulle. Men fika är mer än mellanmål – det är en social ritual.

• På jobbet finns ofta fasta fikatider, på förmiddagen och eftermiddagen. Man småpratar, och ibland diskuteras viktiga saker informellt.
• ”Ska vi ta en fika?” är en typisk, lättsam inbjudan för att lära känna någon bättre.
• Den 4 oktober firas Kanelbullens dag.

Vårt tips till nyinflyttade: Gå på fikat, även när du har mycket att göra. Den som ofta hoppar över det kan snabbt uppfattas som distanserad.

Lagom och jantelagen – inte för mycket

Lagom betyder ungefär ”precis rätt” – inte för mycket, inte för lite. Ordet beskriver en hel livshållning: anspråkslöshet, måttfullhet och balans. Man jobbar mycket, men inte tills man stupar. Man visar vad man har, men skryter inte.

Nära besläktad är jantelagen. Begreppet kommer från en roman av den dansk-norske författaren Aksel Sandemose från 1933. Kärnbudskapet: ”Tro inte att du är något.”

• Självberöm och skryt tas inte väl emot.
• Framgångar firas hellre i grupp än individuellt.
• Status och titlar spelar mindre roll i vardagen än till exempel i Tyskland.

Många svenskar ser i dag kritiskt på jantelagen – den kan också leda till avundsjuka och medelmåttighet. Ändå präglar grundhållningen fortfarande hur vi umgås.

Du i stället för ni – du-reformen

I Sverige säger man du till nästan alla: chefen, läkaren, läraren och grannen. Att nia är i praktiken borta. Förändringen kallas du-reformen. Som symbolisk startpunkt räknas ett tal av Bror Rexed, ny chef för Medicinalstyrelsen, den 3 juli 1967, där han bad personalen att säga du till honom. Det var aldrig någon officiell reform, utan en samhällsförändring som slog igenom under åren som följde.

För den som kommer från Tyskland är det en stor skillnad: där säger man fortfarande Sie till chefen, läkaren och okända vuxna, och titlar som ”Doktor” används flitigt. I Sverige presenterar man sig med förnamn (och ibland efternamn) och hoppar över titlar.

Att säga du betyder inte automatiskt att man står varandra nära. Det är bara det normala tilltalet – vänskapen måste ändå växa fram.

Punktlighet och planering

Svenskar är punktliga – minst lika mycket som tyskar. Har man en tid, ett möte eller en inbjudan kommer man på utsatt tid. Att komma för tidigt till en privat inbjudan är inte heller idealiskt.

• Man planerar ofta träffar långt i förväg, även med vänner.
• Att dyka upp oanmäld hemma hos någon är ganska ovanligt.
• I juli har landet semester – många företag och myndigheter går då på sparlåga.

Konsenskultur och återhållsamhet

Svenskar är konsensusmänniskor. Konflikter tas sällan öppet; man diskuterar hellre tills alla är överens. Det gäller på jobbet lika mycket som i bostadsrättsföreningen eller idrottsklubben.

• Kritik formuleras försiktigt och indirekt. Ett tyskt rakt ”Det där är fel” kan uppfattas som för direkt.
• Att höja rösten eller avbryta anses oartigt. Pauser i samtalet är helt okej.
• Många svenskar är ganska reserverade vid första kontakten. Det är inte ointresse, utan artighet och respekt för privatlivet.

Lär dig tolka de tysta signalerna: ”det kanske vi kan fundera på” är ofta ett artigt nej.

Att få vänner

Många nyinflyttade berättar att det tar längre tid att bygga riktiga vänskaper i Sverige. Det är lätt att småprata, men steget in i någons privata krets tar tid. När man väl har fått en vän är vänskapen däremot ofta mycket pålitlig.

Så blir det lättare:

1. Föreningar: idrott, kör, ideellt arbete, föräldraråd – i Sverige organiserar man sig gärna i föreningar. Där uppstår kontakter naturligt.
2. Gemensamma aktiviteter: svenskar träffas hellre för att göra något (vandra, träna, fika) än för att bara ”hänga”.
3. Prata svenska: även om alla kan engelska – svenskan öppnar dörrar.
4. Bjud in själv: vänta inte bara på inbjudningar. En fika hemma hos dig är en bra start.
5. Ha tålamod: fortsätt försöka och ta inte återhållsamheten personligt.

Skorna av och ta en nummerlapp

Skorna av!

I svenska hem tar man av sig skorna vid dörren – hos vänner, på barnkalas och ofta även när hantverkare kommer (de har då skoskydd). Att gå in med ytterskor anses oartigt, inte minst på grund av snö, slask och grus på vintern. I Tyskland är det betydligt vanligare att behålla skorna på.

Vårt tips: Till fester tar många gäster med egna inneskor. Och se till att strumporna är hela!

Köa med nummerlapp

Svenskar köar disciplinerat. På apoteket, paketombudet, vid chark- och ostdisken, hos myndigheter eller på banken tar du ofta en nummerlapp (kölapp) i en automat och väntar tills ditt nummer visas. Att tränga sig före är helt otänkbart.

Titta alltid först efter en nummerlappsautomat när du kommer in i en butik – annars kan du få vänta förgäves.

Arbetskultur i Sverige

Det svenska arbetslivet överraskar många nyinflyttade positivt:

• Platta hierarkier: chefen är mer coach än befälhavare. Medarbetarna är med och fattar beslut.
• Många möten: på grund av konsenskulturen tar beslut ibland längre tid – men till slut står alla bakom dem.
• Familjen är viktig: det är normalt att gå vid fyra för att hämta barnen – även för pappor. Föräldraledighet för män är självklart.
• Fritiden respekteras: övertid som statussymbol finns knappt. På kvällar och under semestern är man oftast verkligen offline.
• Förtroende: man förväntas jobba självständigt. Detaljstyrning är undantaget.

Kommer du från en mer hierarkisk arbetskultur, som den som ofta finns i Tyskland, kan du behöva ta mer eget initiativ och framföra dina åsikter i gruppen öppet men sakligt.

Vår slutsats

Svensk kultur präglas av anspråkslöshet, hänsyn och gemenskap. Den som fikar med kollegorna, håller igen lite i samtalet, är punktlig, tar av sig skorna och snällt tar en nummerlapp har redan kommit långt. Vänskap tar tid – men med föreningsliv, tålamod och lite svenska går det. Välkommen!